Sladdkaos

Det syns på mitt ansikte
allt.
Ledsenheten rinner ur
ögonen.
Ilskan morrar oförskämt ur
munnen.
Lyckan sprider sig hopplöst över
läpparna.
Ingenting är till för ensamheten
Mitt sätt att fly den undan.
Hej då klockan nu.
Vissa känslor är större än andra och får inte plats.
Om solen bara kunde lysa läker den  sår bättre än tiden.
Sätter leenden på läpparna hos folk av regnet.
Solen, allas paraply, livbåt och flytväst.
Vattnet är inte starkare än elden.
Det var sant att man bakom solglasögonen är sig själv.
För renheten när ansiktet inte talar.
Ögonen gömmer sig i lyckan av solstrålarna och inget annat behöver visas.
Nollställt den dagen det frammställs,
en timma hit eller dit.