Blomman morrar och dörren vägrar släppa ut mig.
På toppen av allting och nertryckt av andras prestationer.
för mig känns allt så svåt och tungt,
Jag undrar varför, känns som jag sitter fast i kletigt tuggummi.
Varje liten nyck är seg och uttdragen
ända tills man tappar lusten att prestera.
.
Avundsjukan mot lättsamhet måste vara tyngst.
kan inte för mitt liv få bukt på det.
Bara blomman i förnstret känns som den håller mig kvar.
.
även fast mina tankar rymmer iväg ständigt
Så är det en psykisk 5 kamp att komma bort,
optimalt, nej jag tror jag behöver hjälp.
.
Problemen känns ändlösa, ödesbestämda.
Vart gör man av hela sitt liv när man känner sig fastklämd mellan kartonger?
när ytterdörren vägrar släppa ut dig?
När blommorna hugger efter dina anklar?
.
viljan att komma loss, är vägen dit helt enkelt tippen?
bara kasta loss och dyka ner med allt i en stor konteiner.
Sedan sakta försöka simma upp till ytan
.
Eller skall man bara sätta en yxa i dörren och gå?
dansa på mitt bord och ta för er för jag vill inget annat ha än frihet.
Fysiken mot elektroniken
Att smeka med tummen över tangenterna på mobiltelefonen får inte tiden att ändra sig.
det händer inget med de gamla meddelandena, dom blir inte nya och dom betyder ingenting.
Att smeka dina texter på min skärm blir aldrig samma sak som att dra fingrarna genom ett hår
det blir aldrig samma som att se ögon blinka och leenden spridas ut över ett ansikte.
Mina fingrar på tangenter vid datorn kan aldrig ersätta ord som bubblar ut i luften och träffar din trummhinna.
Avståndet mellan ord och handling är ofattbart långt.
det enda som kommer fram när händer glider över elektronik för att försöka känna närheten som den var det är smärtsam saknad.
Dagens hjälpmedel, stjälpmedel. Det gör ont att se ord som man inte får höra.
Det gör ont att skriva ord som man egentligen vill säga.
Hemskt känns det att viska i varandras öron men utan att ses eller känna läppar mot örsnibben.
Avstånd är aldrig för långa för fysiken, smärtan förhöjs av elektroniken
börja springa så når ni fram till varandra tillslut.
Urball Hypotes
Helt utan mellanslag, resulterar i ett totalt bakslag
Allt gick lite för bra för att vara sant
en het lögn, fast jag sällan ljuger.
Enda gången är det för mig själv.
Jag blir så ledsen när andra människor blir ledsna, men det är väl fullt normalt.
Det känns lite som ett slag i magen, eller nej, mer som ett brutet näsben.
hela grejen känns så stor, så intrasslad, så irriterande.
-
Enerverande kan väl vara ett samlingsord.
när man går runt med känslorna på utsidan då vet man att det är tid för förändring.
något måste hända
men vad det vet jag inte
Suktar efter elektronik, fast det inte spelar någon som helst roll.
inget spelar roll, det som spelade roll det har jag tappat bort manuset till.
-
Nu är jag en arbetslös skådespelerska med scenskräck.
hur skall detta gå?
Hälsar på stickade tröjor varje morgon, klär mig med omtanke.
Försöker dölja alla märken efter denna sommar.
Jag klär inte så bra i förakt men det hänger alltid ytterst i garderoben och jag är oftast väldigt trött på morgonen.
Behöver ventilera, vädra ur och rensa.
Tror jag skall gå och klippa håret.
-
genomgod, tänk den som vore det, kunna identifiera sig med en morotskaka.
Bitterheten ligger alltid så nära till hands.
varför är det lättere att vara sur än glad?
Är det verkligen det eller är det bara så att det är så jag är?
-
Jag vill i alla fall inte tro på att det är så.
istället skriver jag rullande texter om hur jag vill att allt skall vara.
Allt är så genomtänkt men det blir fan aldrig som analysen.
Hypoteser stämmer sällan.
Hurvida allt kommer att gå det vet man ju aldrig.
men det är ju de som är meningen,
-
Jag vill bara att alla skall få som dom vill
inklusive jag
Komplex frihet
Framgångsförakt är dagens klang
Ursinnigt upplöst blir jag inne i mitt innersta.
Hela den här strävan efter närhet gör mig snurrig.
Hurvida jag är eller inte så kommer jag bara bli en till.
det kommer aldrig att bli så bra som det framställs.
ingenting blir så
allt blir förmodligen som det skall om man lyssnar på andra
Det där mad att skapa sin egen frihet det tror jag inte på
jag vill omfamna mig med andras
Dela med er
ta mig med nu, ni vet att jag har svårt att gå själv.
Så svårt är det faktiskt inte.
att ha det rätta drivet, tre steg till framgång
framgång, det är vad allt handlar om
Jag blir så trött.
jag kan ju inte veta vad som blir min framgång, det har jag inte kommit på än.
varför stressar alla?
som att gå i stockholm, så hade pappa sagt.
Jag tycker inte om det.
inte heller tycker jag om att skriva jag
Istället blir det du, för allt handlar ju egentligen om dig.
alltid om någon annan
en skräckbild som en flygande duva i sången om friheten
andra människors ord slår alltid hårdare än ens egna.
man lyssnar sällan till sig själv, man skall bara lyssna på andra.
om detta fortskrider har vi snart inget att säga.
Ingen har några kloka ord kvar för allt är sönderlyssnat
överanalyserat. Självgranskat tills vi kräks galla och hatar oss själva.
Det är vad orden gör med oss.
Vi lyssnar så hårt på vad alla andra säger att vi krossar den själ vi själva har som vill ut.
den får inte flyga.
Inte innan den vet vart den skall.
Var är friheten i det?
Framgångsförakt och rädsla
Varför vill jag så gärna tro att inget mer kommer hända?
det är helt klart inte sant.
Allt kan hända, det är komplexa ord.
Har tolkats så många gånger att klangen gått ur.
ostämmt, otydligt och det saknas en sträng
men djupt nere under ditt eget skelett så vet du att du tror på de komplexa orden
för dom kommer från dig själv
Lyssna på det och finn den sanna friheten
din egen frihet på ditt eget vis, det är ditt jag och jag lyssnar till det
lite för sällan,
Utmattad 15:åring med sociala problem
Bara man är konsekvent?
va fan är det för mening?
jag bra undrar
absurt
i krig och kärlek är allt tillåtet
men hur fan gör man rätt när man inte vet vad den andra tycker?
många frågor så är det alltid
det har blivig ett par stycken genom åren men ingen är riktigt den andra lik
Den här är anorlunda just nu tycker jag
men varje gång är en ny gång.
Spotta i nävarna och på det bara
fast det är ju så jävla omöjligt.
Som att onanera och bli tillfredställd
det blir aldrig riktigt rätt
hur man än gör
ringer i öronen men inte i telefonen som jag hade hoppats.
alltid går det bättre med ett par öl, så är det men onanin också.
Självklart
Jag sitter här och kissar, nej skriver menar jag förståss.
Men det blir som urin, lika surt och dåligt.
Ilska och saknad.
Fan, gudomligt gott
rätt fram och tillbaka, ut och in men resor till västindien
stavningskontroll och ordböcker på olika språk.
Du måste vara 18 år för att köpa energidryck om du är trött men det är okej att knulla som utmattad 15:åring.
En cigg på det och allt är som det ska.
Nu är jag arg igen och då blir texterna längre.
Behövs mer ord då för att få fram slagkraften i det hela.
som att säga öhh mellan varje ord fast man byter ut det mot låneord istället.
sov gott
Plocka bär är roligt
Så mycket mer eller så mycket bättre?
En kort dag och en lång natt med en grå gås.
Huvudsaken är att man får komma hem och plocka bär.
det tackar jag dig för.
Upp skall jag om du får bestämma och du är bra på det så det blir nog så.
Jag har mycket god munhälsa
ytterligare ett positivt skede är över nu. kanske det bästa på länge.
Allt smärtar lite, men det går över vid nästa släktträff.
Himmelen är grå nu, men gräset kommer vara grönt under snön så det är okej.
jag var bara tvungen helt enkelt
http://www.tlcsverige.se/tavling
the it word
Pilar och överdramatiserat groll.
Blixtar och mer än tusen ord, men jag sa aldrig vilka ord.
det är inte oviktigt men inte heller viktigt.
En bagatell?
är det detaljerna som gör det?
För forsta gången gav jag upp i hjärtat, varför?
det var inte bekvämt, ont i magen.
men det har aldrig känts så här långt borta,
ändå är det närmare än någonsin..
Jag fattar inte
jag vill börja om,
gör om gör rätt, men var?
Var kan jag vara precis så bra som jag tror att jag kan bli?
vem skall hjälpa mig på vägen?
vem skall köra mig dit?
Mamma torka mina tårar.
Blixtar och mer än tusen ord, men jag sa aldrig vilka ord.
det är inte oviktigt men inte heller viktigt.
En bagatell?
är det detaljerna som gör det?
För forsta gången gav jag upp i hjärtat, varför?
det var inte bekvämt, ont i magen.
men det har aldrig känts så här långt borta,
ändå är det närmare än någonsin..
Jag fattar inte
jag vill börja om,
gör om gör rätt, men var?
Var kan jag vara precis så bra som jag tror att jag kan bli?
vem skall hjälpa mig på vägen?
vem skall köra mig dit?
Mamma torka mina tårar.
Hur gammal är jag?
Nu är det en gång till
jag tror jag pratar mer än vad jag kan och vill.
Men ibland så tror man på vad folk säger.
du liter blint på henne men kan du lite på mig?
Jag vill leva upp till det du säger och det jag tror om mig själv
men hamnar man fel så blir det fel
Hur gammal är jag?
Ett bränt finger är inte du.
rullade bestick och väkputsad bänk.
en tom kränkning som inte var på riktigt..
Kan det varit så?
När du pratar blir det verklighet, min verklighet, mitt på riktigt.
Men får jag hybris?
Kanske
vill ska skall
skall hunden skall
bränd, en dag blir du genomskådad.
Var det de som hände?
Kanske är man lite för bra på att snacka
det saknas ett finger.
Hur är det egentligen?
spilld aska.
Jag tror inte ett ord av det du sa.
Statestiken säger något annat, så är det bara.
Om det var en vecka så ljög du om toner,
Du känner mig, dU känner mig inte.
Vi talar samma språk och jag förstår dig.
Men vi har fel, alla.
Jag vet fel och du tror fel.
Uppdtera och det blir kanske rätt.
Jag är ute härifrån om en tid som är min tid som blir eran tid vår tid.
Jag vill hjälpa dig men får inte lov.
Lova mig att jag får hjälpa dig när jag kan
Jag är gammal
Hur gammal?
Jag vet inte, hur gammal är du?
Jag pratar skit, hata mig jag hatar ingen jag pratar skit.
jag tror jag pratar mer än vad jag kan och vill.
Men ibland så tror man på vad folk säger.
du liter blint på henne men kan du lite på mig?
Jag vill leva upp till det du säger och det jag tror om mig själv
men hamnar man fel så blir det fel
Hur gammal är jag?
Ett bränt finger är inte du.
rullade bestick och väkputsad bänk.
en tom kränkning som inte var på riktigt..
Kan det varit så?
När du pratar blir det verklighet, min verklighet, mitt på riktigt.
Men får jag hybris?
Kanske
vill ska skall
skall hunden skall
bränd, en dag blir du genomskådad.
Var det de som hände?
Kanske är man lite för bra på att snacka
det saknas ett finger.
Hur är det egentligen?
spilld aska.
Jag tror inte ett ord av det du sa.
Statestiken säger något annat, så är det bara.
Om det var en vecka så ljög du om toner,
Du känner mig, dU känner mig inte.
Vi talar samma språk och jag förstår dig.
Men vi har fel, alla.
Jag vet fel och du tror fel.
Uppdtera och det blir kanske rätt.
Jag är ute härifrån om en tid som är min tid som blir eran tid vår tid.
Jag vill hjälpa dig men får inte lov.
Lova mig att jag får hjälpa dig när jag kan
Jag är gammal
Hur gammal?
Jag vet inte, hur gammal är du?
Jag pratar skit, hata mig jag hatar ingen jag pratar skit.
Nedräkning
Nu är det dagar som står på spel.
hela tillvaron slogs sönder och jag
hatar att leva på hoppet.
Magkramper och hjärtklappning
22 dagar, allt under tolv räknas inte med bokstäver.
ordblint, självmedicinering
upp på sadeln igen
helvete va jobbigt,
varför får man inte hjälm och skyddsväst?
hela tillvaron slogs sönder och jag
hatar att leva på hoppet.
Magkramper och hjärtklappning
22 dagar, allt under tolv räknas inte med bokstäver.
ordblint, självmedicinering
upp på sadeln igen
helvete va jobbigt,
varför får man inte hjälm och skyddsväst?
Förälskad
Kanske är det rött vin
kanske är det ensamhet
kanske är det vilja
kanske är det behov
men jag tror att det är du
kanske är det ensamhet
kanske är det vilja
kanske är det behov
men jag tror att det är du
Kukhuvud
Något håller på att gå sönder,
något jag trodde skulle vara helt.
Något som jag alltid vill ha helt, något som inte får vara trasigt.
lim är otilräckligt
silvertejp fungerat tillfälligt, och alla vet vad som händer när det inte går att laga med silvertejp.
svårsmält
arg är jag men ändå inte, det är för långt borta.
Som nästa dag men känner sig säker
Det är nästan fruktansvärt.
Jag kan klippa tånaglarna, jag kan ta bort sminket, jag kan raka benen, jag kan klä mig i spets.
jag kan ha roligt men halvhjärtat.
En halv skalad aprikos.
helt matt utan grund,
tta avirks tgilnavo rä tnakeb
tar lång tid, det gör det här också.
Små saker förnöjer,
jag är trött på det här nu, arg
något jag trodde skulle vara helt.
Något som jag alltid vill ha helt, något som inte får vara trasigt.
lim är otilräckligt
silvertejp fungerat tillfälligt, och alla vet vad som händer när det inte går att laga med silvertejp.
svårsmält
arg är jag men ändå inte, det är för långt borta.
Som nästa dag men känner sig säker
Det är nästan fruktansvärt.
Jag kan klippa tånaglarna, jag kan ta bort sminket, jag kan raka benen, jag kan klä mig i spets.
jag kan ha roligt men halvhjärtat.
En halv skalad aprikos.
helt matt utan grund,
tta avirks tgilnavo rä tnakeb
tar lång tid, det gör det här också.
Små saker förnöjer,
jag är trött på det här nu, arg
tre minuter
Jag vill, jag vill så
Det är du
NU sitter jag igen.
Fast anorlunda på en bänk.
Längtan är den samma.
Det äe du jag önskar.
Jag vill bara hoppas
Timmarna är anorlunda mina dagar är kantrade av olika pålägg.
Det är mystiken och knarket som gör allt spännande.
Helt solo, du fanns du finns du kommer bort.
Tappar bort mig, musik och kärlek.
Jag vill förstöra
allt och ingenting, myrorna och jag
men inte spindlar.
Lyckan kan göras med ganska enkla medel
men det fattas fortfarande.
Vad har hänt i dig och mig sen dess?
det sa ola.
Det var skolka efter rast.
Fan va man var tuff.
Jag önskar så klanderligt.
Jag är fri från allt som hänt en gång
men det har kräft ett pris men jag var villig att betala.
Tiden går och människor växer upp oh villa dör.
Vissa fastnar fort men vissa lever med öppen dörr.
Dörrar stängs med bitterhet och sång.
Nu härmas jag bara men det var kloka ord och så avslutar jag mitt samtal med gud.
Fast anorlunda på en bänk.
Längtan är den samma.
Det äe du jag önskar.
Jag vill bara hoppas
Timmarna är anorlunda mina dagar är kantrade av olika pålägg.
Det är mystiken och knarket som gör allt spännande.
Helt solo, du fanns du finns du kommer bort.
Tappar bort mig, musik och kärlek.
Jag vill förstöra
allt och ingenting, myrorna och jag
men inte spindlar.
Lyckan kan göras med ganska enkla medel
men det fattas fortfarande.
Vad har hänt i dig och mig sen dess?
det sa ola.
Det var skolka efter rast.
Fan va man var tuff.
Jag önskar så klanderligt.
Jag är fri från allt som hänt en gång
men det har kräft ett pris men jag var villig att betala.
Tiden går och människor växer upp oh villa dör.
Vissa fastnar fort men vissa lever med öppen dörr.
Dörrar stängs med bitterhet och sång.
Nu härmas jag bara men det var kloka ord och så avslutar jag mitt samtal med gud.
Facklig blokad, fuckligt blockad
Jag läste en rad, skriven av en vän,
jag gillade den, vill härma den
Men så kan man inte göra
Jag får hitta på och forma egna rader, det gör jag ju nästan hela tiden
som den här
Ingenting tar slut, det blir bara lite mindre av varje.
idag är det avund på menyn
Avundas alla andra
Den känslan är inte okej men ibland blir det fel
Jag saknar ditt inre
Mycket glitter och drama
Levande ljus kan också vara döende ljus, det beror på hur man vill se dom.
Mina ljur är dock levande ljus
speciellt igår när det var strömavbrott
Blokad,
Tiden är helgalen, man kan räkna den så olika
OMG
Veckans antifilosof
jag gillade den, vill härma den
Men så kan man inte göra
Jag får hitta på och forma egna rader, det gör jag ju nästan hela tiden
som den här
Ingenting tar slut, det blir bara lite mindre av varje.
idag är det avund på menyn
Avundas alla andra
Den känslan är inte okej men ibland blir det fel
Jag saknar ditt inre
Mycket glitter och drama
Levande ljus kan också vara döende ljus, det beror på hur man vill se dom.
Mina ljur är dock levande ljus
speciellt igår när det var strömavbrott
Blokad,
Tiden är helgalen, man kan räkna den så olika
OMG
Veckans antifilosof
