Glenninan Glenn

Det var dom att inget hade hänt
samma oroliga känsla i magen.
Dialekten är den samma, jag hakar på
det är som det skall men
Herre min Gud i himlen, stackars människor och stackars liv.
Alla gator och alla platser känns hemsökta av något som jag inte kan hantera. Vill bara inte vara på plats.
klumpar i magen av bristande utveckling.
Varje gån jag befinner mig så påminns jag om att jag är lycklig.
allrummet i sig, längtan, ett minne som känns bra men en praktik som inte fungerar.
Jag får helt enkelt vara nöjd med matlåda och gratis internet.
men herre min Gud i himlen vad jag längtar hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0