Kort och riktigt

Det börjar dra ihop sig nu, snart slut
eller det börjar, en oviss framtid i plural
Vilka är vi?
Inte ett sådant vi
Med bättre skärpa och som hon sa,
det kan vara skönt att inte veta vad som händer.
Ett ovanligt sätt att hantera ovilja.
Skakar av mig alla känslor och hoppas att huvudet ger mig lycka på nåder
Jag är inte nöjd men jag hoppas på tillfredsställelse,

Allt handlar om händer

Jag kan inte få ur mig hur det känns
så där som i böckerna
Vi gör allt med händerna, jag har börjat fundera på om det är där hjärnan sitter.
Är det huvudet eller händerna som minns?
handminnet, närminnet, långtidsminnet.
Att upprepa och sedan glömma bort? Hur minns vi saker länge?
det måste sitta i händerna.
koder, orden, språket, känslan, måleriet
Allt gör jasg med mina händer.
För att bli kvitt detta måste jag altså lära mig byta blöjor med tårna
jag såg en kvinna göra det på TV

Hur det känns? hur känns det? Känns det alls? Bränns det?
Gammalnytt
Efter avskärmningen, det var svårt att förstå, händerna var inte med.
Ytterkläder kastas på golvet, underkläderna skall hängas upp på galjar.
Om bara några timmar nu, inte ens ett dygn.
Hur kan jag bara tänka tanken att detta skulle vara oförtjänat?

Njut utan obehag men det låter läskigt.
Spya är ett återkommande ordval jag gör.
förklarar en del och händerna klaras sig relativt bra.

Nu är jag fast vid tanken.
Studentmössan väntar, alkoholdimman förbereds sakta
en härlig kväll att glömma bort skall det bli.
Men jag kan fortfarande inte få fram hur det känns
inte som i böckerna

Vilka jävla böcker? jag kan ju inte läsa. har inga ögon.
Någon gång skall jag lära mig, man kan tydligen göra det med händerna också.
Mina Händer saknar dig mer än jag gör skall du veta.
och mina händer kommer bli så glada.

Allt finns där, känslan, längtan, hoppet
men trots att dom kan så mycket saker så talar dom tyst.
Matar ut bara, dagsavslut, Vrid nyckeln till X1/Z1.
Jag känns, jag känner, jag tar på dig snart.

I början av resten

Nån gång då och då går jag in här.
Jag går in i ett rum där det är okej att erkänna saker för sig själv.
Sällan med ovalda ord utan ofta med klurig text.
men jag antar att det är de som är meningen.
när jag tittar på allt runt omkring mig hatar jag mig själv.
Det är lätt att vara efterklok men det här..
jag är rädd, livrädd, totalt jävla vettskrämd.
Och det som var nytt och härligt visade sig bara vara skit
kärlek kan man inte övertala heller
Jag hoppas på en karriär som Bukowski,
Magsår, nära döden och sen berömmelse med förnekan.
hoppfullt
En sekt skulle sitta fint, slippa oroa sig eller slippa oroa sig över att oroas för att man inte ska.
Det är inte långt kvar nu, jag han fortfarande inte stava.
Men mycket har jag lärt mig, yrkesgrupp 3.
Lägre lön och mindra timmar, utan mys och totalt jävla vilsen.
Hej världen, redo för mig?

RSS 2.0