Poplåt

Rulla fram, stilla, ligg ner, kramas, tänk efter, vem är du?
Hej
Balansera ytligheten med känslan, ju längre upp i luften du lyfter ju hårdare blir du krossad.
Täcket vid fötterna och armar som håller om dig, kalabalik?
Naivt förvirrad, jag var liten och visste inte bättre, som alltid.
Ränderna på mina skor kan hjälplöst slingra sig upp mot halsen och kväva mig presis som ovetskap.
Ovetskapligt ovetande om rulliansen på otydliga linjära medelande och tillfällen.
Just då är nu igår är ånger och imorgon vill jag inte ens tänka på, eller?
Vad sa munnen?
Här igen, anorlunda, ickekontroll på tillvaron, nytt, läskigt, rädd.
Omtumlad, nej harmoniskt lätt förvirrad och helt klart utvecklingsstörd.
Ibland kan man ju undra om man är smartare än en poplåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0