Sladdkaos

Jag borde lyfta fingrarna
Jag borde lyfta fötterna
Jag borde lyfta luren
Jag borde lyfta från marken

Sträck dig upp, separera revbenen från varandra
Släta ut kroppen i en bred planka
Andas
Lilla vännen räta på dig

Jag skall skriva
Jag skall gå till solen
Jag skall ringa till någon
Jag skall flyga bort från jorden

Om man bara tänker efter så märker man hur mycket man inte gör
Så mycket man borde Så många gånger om dagen man säger detta Så mycket man vill Så mycket man ljuger för sig själv

Jag är faktiskt trött på mina egna slagord
Jag är trött på mina egna åsikter
Jag är trött på min egen moral

Det kan jag säga, det kan folk få veta
Jag undrar bara, om man inte säger alla saker som man vet att människor vet och har hört och man har tjatat om det och dom har sina saker som dom gör samma sak med, säger, tjatar, upprepar, det som alla vet och som alla är trötta på att höra. Alla säger att man måste hitta något nytt att prata om, alla tycker att alla borde göra det, ingen vill lyssna och ingen vill egentligen prata. Men om vi gör som vi vill, som vi säger att vi borde, som vi säger till andra att dom borde, vad skall vi prata om då?
Vad skall vi prata om om vi inte pratar om det vi inte borde prata om?
Det vi pratar om är alltid det samma, man börjar prata om pojkvänner, människor, åsikter, sen så säger man "vi måste prata om något nytt" sen en utläggning om att alla alltid bara pratar om samma saker, en konversation som blir lång, om egentlilgen ingenting. Vi är så dåliga för sen går vi hem och nästa gång, samma visa. Man kommer alltid till "Vi borde prata om något nytt" sen tar det slut.
Nästa konversation, den skall jag börja som man borde sluta "Låt oss prata om något nytt"